Frågespalten


Här kan du hitta ett urval frågor vi fått och besvarat, vi hoppas du kan hitta något intressant att läsa och användbart för dig och din hund i våra svar.

Morrar och gör utfall vid hundmöten

FRÅGA:
Hejsan. Jag har en hund som är 8 månader och han har börjat morra på folk som går förbi och när vi är ute och går kan han bara börja skälla på andra hundar och kasta sig ut i kopplet, men han är inte arg eller så för han viftar på svansen och när han får hälsa på dem så lägger han sig ner för dem, kan det vara ett tecken på osäkerhet? /Hundägaren Lolo
 
SVAR:
Hejsan! Att en hund morrar betyder att den vill ha avstånd. Det är väldigt viktigt att man inte bestraffar morrning. Då kan hunden sluta morra och istället bita direkt, då morrning är en varningssignal för att jag biter om du kommer närmre. Så en hund som morrar är en sund hund.  Många hundägare reagerar oftast med att korrigera hunden/valpen för att den morrar, det upplevs som otrevligt att morra och inte sällan känner hundägaren en förväntan från omgivningen att reagera så. Men att en hund/valp reagerar med morr i ett hundmöte är FULLT normalt, den känner sig kanske lite osäker, och vill tydligt tala om att jag vill inte att du kommer närmare mig.
 
Ofta så skapar hundägaren ett större problem genom att förstäkra obehaget i situationen genom att lägga på ytterligare obehag på hunden (genom att rycka den i kopplet, bli arg på den eller ta tag i den). Hunden/valpen lär sig genom  sin hundägarens reaktion att andra hundar ÄR otäcka och kanske rent av farliga. Man får exakt motsatt effekt än önskat, hunden kommer känna sig ännu mer osäker i nästa hundmöte och förmodligen morra ännu mera och snart skälla och vidare kasta sig ut i kopplet. 
 
Hunden/valpen förstår inte att hundägarens irritation/korrigering/bestraffning är riktad på dens beteende utan det förknippas enbart med den andra hunden och förvärrar osäkerheten inför möten med andra hundar - för då blir matte/husse så arg också!

I ditt fall låter som din unghund är lite osäker, normalt beteende i hans ålder. Gör ingen sak av det utan låt honom få träffa andra säkra hundar så han får bra möten. Att han viftar på svansen visar bara på att han är förväntansfull fast det är lite obehagligt samtidigt. Undvik att göra får många hundmöten och se till att han får gott om vila mellan promenaderna.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Bitande unghund

FRÅGA:
Hej! Jag och min sambo skaffade oss en Amstaff/mastiff i november, en omplaceringshund. Just när vi fått hem honom var han hur snäll och go som helst mot oss båda två ( husse & matte ) men nu efter ett tag har vi verkligen märkt att han satt husse som ledare i huset ( trots att min sambo jobbar hela dagarna och jag är hemma med hunden så är det sambon som är ledaren ). Hunden har börjat göra utfall mot mig, morrar/skäller och hoppar mot mig och vill gärna bita mig i armen, helt utan anledning, lite samma är det när jag och sambon sitter i tvsoffan en kväll och kanske håller om varandra så kommer våran hund och gör dessa utfall mot mig..
 
Min fråga till dig nu är, VAD kan jag/vi göra för att få våran lille kille att sluta med detta? Han är strax över 1 år gammal och har haft en kemisk kastrering, vet inte om detta är något som kan ha med hans förändrade beteende att göra ? Hoppas på att kunna få hjälp!!     / Lotta
 
 
SVAR:
Hej Lotta!
Jag tror inte hans beteende har något att göra med ledarskap. Han är en unghund med mycket energi och som han ibland riktar mot dig. Ett relativt vanligt problem bland unghundar. På det du beskriver så låter ha inte arg utan mer vara leksugen.
 
Viktigt är att han har lagom med aktivering (för mycket aktivering kan stressa precis som för lite aktivering kan ha samma effekt). Låt honom gärna springa/rusa av sig ett par gånger i veckan så han får ordentligt utlopp för de fysiska behoven och övriga dagar ge honom lite hjärngympa. Det kan vara träning, spår, godissök, aktiveringsleksaker etc. Det är bra att även ha en vilodag i veckan där ni inte gör någonting mer än korta "rastnings"promenader.

Försök att hitta balansen mellan vila och aktivitet och inte överstimulera honom. Även promenader och lek kan bidra till överstimulering, lagom är bäst. Obalansen är förmodligen orsaken bakom problemet som skapar omriktade beteenden.

Sedan har vi även själva beteendesituationen, när han biter dig i armen - det som är symptomen på obalansen.
Den kan man hantera på lite olika sätt. Antingen så ignorerar du honom, vänd ryggen till och stå helt still.
Eller så tar handen och håller honom borta ifrån dig. Säg ingenting utan vänta ut honom att han lugnar sig och beröm honom för att han är lugn. När han är lugn så ge honom någonting att stimulera sig med. Det kan vara en fylld kong, ett tuggben, en toarulle med lite godis i eller annat.

Som sagt beror nog förmodligen det här på att han är unghund. Och då har det MASSVIS med energi stundsvis.
Att skälla på honom kommer inte att hjälpa utan bara skapa en klyfta i er relation. Så försök istället att aktivera honom rätt och sen vara den lugna trygga matte som förstår att han inte alltid kan rå för sitt beteende när det är så mycket energi som ska ta vägen någonstans. Så kommer det också med tiden har går ur unghundsperioden att lugna ner sig.
 
Jag hoppas det här ska vara till hjälp för er och önskar er lycka till med träningen.

Skall och morr vid ytterdörren

FRÅGA:
Hej! Jag har en labbe på 5 år som vi har ägt sen han var valp. Han är världens smidigaste på alla sätt men han har fått en ovana som har utvecklats succesivt med tiden. När någon knackar på dörren eller kommer in så morrar han och skäller. Vi har sagt åt honom att vara tyst för att jag har upplevt att det accelererat när vi har ignorerat problemet. Vi har sagt åt honom ganska bestämt och detta är en mjuk hund som brukar lyssna på minsta lilla tillsägelse men inte i detta fallet. Vi har även gjort så att han inte fått springa fram till dörren och hälsa förräns vi har sagt okej. Medans han väntar på att få hälsa så ligger han och småmorrar på ett otrevligt sätt. Han är glad när han väl fått hälsa. Jag upplever att problemet blir värre eller åtminstånde inte det minsta bättre. Vad ska vi göra? Jag vill att han är tyst och sedan glatt hälsar på våra gäster. / MVH Lisa
 
SVAR:
Hejsan Lisa. Tack för din fråga, och det verkar som ni har en trevlig hund! Sedan kan man stöta på olika problem, som man kör fast med.
 
Med tanke på hans ålder så misstänker jag att han gjort detta beteende ett tag och blir då väl befäst och kan ta lite tid att få bort. Jag funderar på om det är så att han pratmorrar? Alltså inte alls är arg utan är hans sätt att prata/uttrycka sig? Eftersom han sedan hälsar glatt på era gäster.
 
Oavsett, så för att han ska sluta göra detta så måste ett annat beteende löna sig mera, exempelvis att vara tyst. Detta är lätt gjort att se till att ett annat beteende lönar sig mera. Exempelvis genom att uppmuntra honom när han är tyst, till en början måste ni vara snabba med att belöna innan han börjar morra. Att ha en figurant som hjälper till och ringer på dörren är en god idé så ni kan styra situationen.
 
Kasta en godbit till honom när han är tyst och det ringer på dörren, efter några upprepningar kommer han förmodligen ha en förväntan positivt riktad mot er när de ringer på dörren. Godbitarna får ni sedan långsamt minska på.
Är det så att han är osäker så måste hans osäkerhet jobbas bort först, genom att stärka hans självförtroende generelltsätt och trygghet i just den situationen ni har problem vid. Annars kommer ni inte få bort beteendet. Sedan kanske ni får acceptera ett eller två skall, men sedan kunna tacka och bryta honom.  Lycka till!
 

Biter i kopplet på prommenaden

FRÅGA:
Hej Sandra! Jag och min sambo köpte en Amerikansk Bulldog hane när han var 8 veckor. Nu är han 7 månader. Han är världens mysigaste kille! Men, han har börjar med en jobbig ovana! När hag är ute med honom så efter ca 5 min av promenaden, börjar han ha dragkamp med kopplet. Han biter tag i de, och börjar slita...
 
Jag har försökt avleda honom med godis men de funkar inte.. Ju längre han har haft dragkamp med mig, desto mer taggad bir han, tillslut går de knappt att få kontakt med honom. Han hoppar på mig och försöker bita efter kopplet, mina armar är fulla av blåmärken när han missat kopplet och bitit i min arm istället. Ibland lyckas jag få ner honom på backen, och så försöker jag lugna ner honom. Då blir han så arg! Morrar och hugger vilt runt om krig sig!

En promenad som normalt tar 30 minuter. Tar över 1½ timme för oss. De här är någat han börjat med senaste veckorna. Och tyvärr så börjar jag känna att de inte är kul att gå ut med honom längre. När min sambo är ute med honom gör han aldrig nåt sånt. Men sambon jobbar hela dagarna så jag måste ju gå ut med honom. De här är jätte jobbigt för mig. Han är världens underbaraste kille innomhus. En riktig gosegris! Men vill kunna ta våra sköna långpromenader tillsammans! Får så dåligt sammvete när de bara blir jätte korta promenader. Han behöver ju rusa av sig!  Har du nåt tips på hut jag kan göra för att bryta hans dåliga beteende?? Jätte tacksam för svar! Vänliga hälsningar/ Desire & Lajban

 
 
SVAR:
Hejsan Desire! Ert problem är relativt vanligt, speciellt bland unghundar!
Det är väldigt självförstärkande att leka och kampa med kopplet och ännu mer om man får en massa uppmärksamhet av matte dessutom så blir det ännu roligare!
 
De bästa du kan göra är att släppa kopplet och ignorera honom tills hans slutar, då ger du honom uppmärksamhet och börjar han igen så ignorerar du honom helt igen och så vidare. Ibland kan man till och med behöva knyta upp hunden och gå några meter ifrån den och vänta tills de lugnat ned sig, du "bestraffar" då hans beteende genom att ta bort din uppmärksamhet och närvaro.

Att han biter i kopplet är förmodligen ett symptom på att han är uttråkad på era promenader och detta har blivit ett bra sätt för honom att få göra av med energi OCH få din uppmärksamhet. Försök att göra promenaderna roligare, gå på nya plastser, gör godisök, träna vardagslydnad (då får du även upp följsamheten och kontakten vilket kommer underlätta för dig att bryta hans beteende), gör ett godissök eller kampa med en kampleksak (på ditt initiativ). Med tanke på hans ras så har han nog ett behov av att få utlopp för kampande, men se till att det sker i lagom doser, med en tydlig slutknapp och utan stress.

Så kommer det hjälpa MASSOR med att komma till rätta med ert problem. Tänk på att han är en unghund med mycket energi och massa hormoner. Tålamod är största ledordet och jag lovar dig han lugnar ned sig med lite tid.
 
Lycka till!

ensamhetsproblem

FRÅGA:
Hej! Jag har en omplaceringshund som jag nu har haft i lite mer än ett år. Han blir 3 år i aug, men är ofta ivrig och "klumpig" som en valp. Mitt stora problem med honom är att han skäller så fort man lämnar honom och att han fortsätter skälla hela tiden han är själv. Har du något tips på hur man ska träna bort det?
 
Misstänker att han har blivit lämnad (ev instängd) mycket själv där han bodde innan. Det verkar också som han endast finner full trygghet hos mig och inte med min man och mina barn (18 och 16 år). Tycker att det här med att lämna honom blir värre och värre, har försökt med dom "klassiska" sätten dvs dom som man oftast gör med valpar för att lära dom att vara själva, men det funkar inte.
 
Den enda gången det går att lämna honom själv utan att han skäller är när vi går ut på balkongen och stänger till balkongdörren (han får inte vara där för han stressar våra kaniner), men då ligger han i min dotters säng och kan se/höra oss ändå.
 
Hur ska jag kunna få honom att känna sig trygg fast jag är borta ett tag? Vill tillägga att jag motionerar honom mycket och försöker även hitta på olika sorters "hjärngympa" för att han ska få utlopp för all sin energi (brukar kalla honom för ett outröttligt energiknippe) samt att det är inte ofta han är själv eftersom jag jobbar natt och är hemma det mesta av dygnet (när jag jobbar så är det ju alltid nån annan hemma), men det räcker med att jag går ut för att slänga soporna för att han ska stå och skälla hela tiden. Börjar bli jobbigt för grannarna, men jag tro att det är jobbigast för King själv. Mvh Ingrid och King

 
SVAR:
Hej Ingrid! Du har tänkt i rätt banor med att börja om ensamhetsträningen som om han är valp. Det är precis så man måste göra. Jag skulle rekommendera dig att börja ensamhetsträna honom när ni är hemma, med andra ord låta honom vara i exempelvis sovrummet (med en grind eller kompostgaller) medan ni är i ett annat rum. Börja med korta korta stunder och avancera långsamt. Varje träningspass måste vara lyckat (att han inte blir ängslig) annars får tränings passet bara motsatt effekt. Detta är tålamods krävande men kommer ge utdelning, bara man inte går för fort fram.
 
Jag skulle också rekommendera lite mer kontinuerlighet i hans ensamhets träning. Som du skrev är han sällan hemma och det blir då desto mer dramatiskt att vara ensam. Ha som mål att lämna honom ensam en lien stund varje dag. Behöver inte vara mer än 10-15 minuter (2-3 minuter till en början i ett annat rum) men just att det att det inte är något märkligt i att vara ensam.
 
Generella ensamhet träningsråd:
-Börja träna hunden att vara ensam i ett annat rum. Först med ett kompost galler, sen med en stängd dörr. Korta korta stunder så hunden aldrig få chansen att misslyckas. Det kan vara så kort som 5 sekunder första gången. Öka långsamt tiden. Gå aldrig in till hunden när den låter vänta ut en tiondels sekund av tystnad och gå in då och belöna.
 
-Försvåra sen med att gå ut genom ytterdörren. Ni får då backa i träningen igen och kanske bara vara ute i 5 sekunder igen. Öka sen långsamt tiden.
 
-Lämna något personligt, tröja eller klädesplagg som luktar matte/husse. Trygghet för hunden.
 
-Begränsa utrymmet. Ett mindre utrymme gör hunden tryggare. Täck över fönster om de jagar upp hunden att stå och titta i.
 
-Avskedsord. Viktigt att ALDRIG smyga iväg! Hunden kommer bara bli nervös av det och känna sig stressad att hålla reda på er så han säkert ser när ni lämnar honom.
' Inte vara glad när ni kommer hem till hunden. Säg kort hej och låtsas inte om hunden. En stund senare kan ni mysa och kramas med hunden. Det ska inte vara något att längta till när matte kommer hem, det ökar bara stressen att matte ska komma tillbaka.
 
-Hunden ska vara rastad och gått ner i varv när ni lämnar hunden. Inte slänga in hunden efter en promenad. Ge hunden en chans att varva ner och känna sig trygg innan ni går ifrån den.
 
-När hunden stressar upp sig tillverkar hundens kropp hormoner som gör hunden kissnödig. Kan leda till att hunden kissar inne. Bestraffa inte det.

 

Att han tyr sig med till dig är ganska vanligt med omplacerings hundar. Att din man och barn är delaktiga i att ge honom mat, tar promenader och erbjuder aktivering kommer hjälpa.    Lycka till!

Kräsen med maten

FRÅGA:
Hej! Jag har en jrt här hemma som tydligen dels är kräsen med mat och vill ej äta själv. Vi har gjort allt som står i ens makt med detta. Jag handmatar hunden i dagsläget då han total vägrar äta annars. Vi har haft fram skålen en viss tid och lika så från en tiden minskat mängden osv. Ja du vet säkert vart jag vill komma hur får jag han att äta själv?
 
Bedömd av ärrendet av veterinärer som menar att man får handmata han till han blir fullt vuxen men stämmer det? Vi har även byt fodert mot unghund foder då han la på sig en del med valpfodert. Han är 8 månader. Är tack sam för alla tips som man kan få.

Hälsningar Anne

 
SVAR:

Hej! Vill börja med att säga att en frisk hund svälter sig aldrig, så förutsatt att han är vid god hälsa kan du faktiskt vänta ut honom. När han blir hungrig så kommer han att äta. Se till att matskålen inte alltid står framme, utan möjligheten till mat kommer bara 2 -3 gånger om dagen (och då står skålen framme 30 minuter) och äter man inte då mister man chansen. Snart kommer han förstå detta och vara mer mån att äta när maten ges. Var inte orolig om han inte äter på ett par dagar.
 
Precis som din veterinär sagt, så är de ofta så att börjar man "toppa" maten med godsaker, eller handmatar så kommer hundenn alltid förvänta sig det och problemet växer sig faktiskt bara större.

Här kommer lite fler tips för hundar som matvägrar:
Stimulera aptiten
– Sorbvit B finns att köpa på veterinärkliniker och stimulerar aptiten. Vanlig B vitamin ökar också aptiten.

Minska mängden
- Lägg bara i två "kulor" mat, öka antalet kulor när hunden äter.
Om hunden äter de två kulorna så lägg i fyra nästa gång och så vidare.

Jobba för maten
- utföra konster, leta efter maten med mera. Ge måltiderna mer menig.

Variation
- äta utomhus, andra rum, kasta ut maten på gräsmattan

Lycka till!

Stressad hund

FRÅGA:
Hejsan! Jag har en blandrastik som blir 2 år i maj. Vi har endast haft henne 1 år dock , hon är omplacerad hos oss. Rasen i henne är bland annat schäfer , annat vet vi inte men hon ser ut lite som en labrador blandat m schäfer. Nu till mitt problem. Hon är väldigt vaktig av sig. Vi har 2 småbarn hemma o hon är världens gulligaste mot dem , men när det kommer folk på besök ..barn eller vuxna som hon inte känner igen så skäller o morrar hon så kraftigt att de blr rädda, hon reser ragg. Hon hoppar även när hon ska hälsa, hon kan även börja jaga sin egen svans.

Jag blir också lite nervös för jag vet inte riktigt vad som händer. Så nu vågar jag inte ha henne i huset om tex någon bekant , och särskilt med barn , ska komma utan det blir att jag stänger in henne i sovrummet. Hon har börjat slicka sig på tassarna väldigt mycket också.

Vad ska jag göra? Hon morrar även o skäller när vi går på promenad , emot andra hundar blir hon helt hysterisk och det är jättejobbigt att hålle emot eftesom hon är stark.
Tacksam för svar / Linnéa

 
SVAR:
Hej Linnéa. Det är alltid knepigt med omplaceringshundar eftersom vi inte helt säkert kan hela deras bakgrund.
Jag tycker det låter som din tik är osäker och stressad. En inte alltid så bra kombination. Det är även en ras med uttalade vaktegenskaper - något man kan dämpa och kontrollera men inte helt ta bort.
 
Jag tycker du ska göra en stressreducering på henne först och främst, hennes beteenden är symptom på att hon inte är i balans och för att komma åt beteendena/symptomen måste vi åtgärda det som skapar dem. Orsakerna, vilket jag tror är stress och bristande självförtroende. 

 
STRESS REDUCERING
Ta bort orsaken till stressen, kontrolllera hälsa och smärta.

Ha det avstånd hunden behöver till det som skapar stress (ex andra hundar, människor, bilar)
Öka antalet måltider, dela upp mat mängden på flera tillfällen. 

Ge mycket att tugga på: ben, märgben och dylikt. Har lugnande effekt.

Koppelträning är viktigt för en stressad hund, promenaderna ska vara trevliga för hund och ägare. Fokusera på detta i första hand, träna annat när den biten fungerar. Koppelpromenaderna blir annars en enda lång stressutveckling.

Ta bort all pinn och bollkastning. Ger fruktansvärt påslag i stresshormoner. Lek lugna lekar, ex hitta gömda leksaker eller godis.

Belöna lugnt. Ta bort bestraffningar så mycket det går, undvik de situationer du måste bestraffa hunden istället.

Ordentliga viloperioder mellan aktivitet. (Minst 4 timmar)

Ta bort tjat. Fokusera på ett par punkter som är viktiga och ta dem först. Träna inte hundra saker samtidigt och sen bestraffa för att hunden inte kan. Fokusera på koppelträning, passivitet. Lägg på övrig träning när hunden kan dessa bitar. Börja träna i lugn miljö hemma.

Nosövnigar! En hund kan inte använda nosen och stressa samtidigt. Lägg enkla korvspår, godissök i högt gräs. Ge maten utkastad över golvet eller gräsmattan så hunden får "jobba" för den. Här jobbar man även med självförtroendet!

Massage. Massera din hund lugnt och metodisk. Kroppen producerar då ett eget välbehagshormon kallat endorfiner.



Kom ihåg all träning är utmattande för hunden, speciellt en stressad hund! Kör korta pass och sluta när det går som bäst! Begär inte mer och mer hela tiden, nöj dig med små små framgångar varje dag!

Beteende problematiken vid dörren: Försök göra gäster och andra hundar till en resurs, något positivt. Ge henne en godisbit varje gång ni ser en hund och hon inte gör utfall, det gäller då att vara snabb och se till att hålla de avstånd till andra hundar som krävs.
 
Samma sak gäller egentligen när det kommer besökare, gör dem till en resurs, något positivt. Lär in ett alternativt beteende, att sitta när de kommer gäster exempelvis och det då lönar sig för henne då hon får riktigt gott godis och trevlig uppmärksamhet av er. Detta tar tid och är tålamodskrävande, kanske hjälp av en problemhundskonsult kan vara ett bra stöd.
 
Glöm inte stressreduceringen, avgörande för hur hon kommer kunna lära sig de nya förhållningsätten till världen.  Lycka till!